Om man nu ska försöka sätta ett endaste ord på teaterformen Commedia del´arte. Så ligger nog ordet påhittighet närmast som ett förlösande ord

Teaterformen växte fram på 1500-talet och ärvdes och ärvdes av den Italienska teaterkonsten, som blomstrade på 1600-talet och som presenterade en ny scenisk genre clownish.

Improviserade utifrån ett agerande, eller mer känt utifrån "ett ämne". Här kryddat med uppfinningsförmågan bland skådespelarna. Veta hur man ska göra innehållet genombearbetat och lämpligt för en scenisk presentation.

 

 

 

 

 

 

Arlecchino på Italienska. Harlequin eller som vi säger på ren svenska Harlekin. Den mest kända av de stående figurerna i Commedia dell´arte.

Traditionellt bär han trasiga  hoplappade kläder. Trasor som senare utvecklades till den brokiga rombformad dräkt i rött, blått och gult vi ser idag.

I bältet en batocio, batong som han använde som bestick, vapen, paddel eller flugsmälla.

I Venedig kunde kläderna gnistra av isydda ädelstenar som skulle symbolisera hålen i kläderna.

Hans mask är svart ofta med med en stor röd fläck liknande en stor finne i pannan.

Arlecchino har snabbheten och akrobatiken som dagens cirkusartister. Grov i mun, trögtänkt och ständigt hungrig. En parodi på befolkningen i Bergamo.

Han har oftast rollen som sin herres tjänare och är kärlekstörstande efter kära Colombine.

Andra namn: Truffaldino, Traccagnino, Bagattino, Tabarrino, Tortellino, Naccherino, Gradelino.

   

 

 
Pulcinella är alltid klädd i vitt och svart. Känd för att med sin långa näsa lägga sig i det mesta och med en röst som är både pipig och aningen nasal. Han bär ofta en svart mask och lång vit dräkt och har löst och spretig hår.

En puckelrygg som fortfarande jagar kvinnor. Pulcinella togs med glädje över av dockteatern och finns i hela Europa än i dag inom handdocka.

Han är känd i Frankrike som som Polichinelle.  I England Mr Punch. Danmark som Mester Jakel. I Tyskland lyssnar han till Kasper och i Sverige är är han Kasper i dockteatern

Hans traditionella temperament är att vara elak, ond, och listig. Pulcinella låter folk tro att han är dum för att få veta vad som händer. Hans andra mål är att fysiskt slå folk.

Andra namn: Punchinello, Puccio d'Aniello.

   
 

 

Colombine är Harlekins söta flickvän. I henne är även PajazzoPagliaccio olyckligt förälskad i.

Hon är tjänare som För Arlecchino som ser henne som sin "lilla duva"

Colombina var oftast klädd i en trasig och lappad klänning, lämplig för en daglönare.

Hon är också känd för att bära tung makeup runt ögonen och en en tamburin som hon kunde använda för att parera alla amorösa förslag från Pantalone. Hon är helt klart den enda funktionella och intelligenta på scenen.

Hon kämpar med kärleken genom att manipulera Arlecchino och kontra och samtidigt konspirera mot Pantalone.

Andra namn:  Arlecchina.

   

 

 
Pantalone är snål, kärlekskrank, åldrig karaktär. Vanligtvis är han en butiksägare från Wien.

Något dumt, förtjust i mat och vackra kvinnor. Pratsam, lättlurad, full av temperament, och många ekivoka skämt. Vissa av dem väldigt oanständiga, men ändå förlåtande i slutet.

Han bär traditionellt en stor "codpiece" att annonsera sin virilitet, vilket alla runt omkring honom vet att den är långt borta.

Han axlar ofta rollen som förälder till någon av de kärlekskranka och har ofta affärer eller personlig relation till ill Dottore eller Capitano.

Bär en mask med en lång böjd näsa, stram röd väst, röda byxor och strumpor, svart kaftan, tofflor och en brimlesshatt.

Andra namn: Magnifico.

 
 

 

 

 
Ill Dottore är en lokal aristokrat och / eller läkare. Ofta har han utbildat sig i Bologna. Han är ofta extremt rik, vanligen med "gamla" pengar.

Extremt högtravande, och älskar ljudet av sin egen röst. Slänger ur sig meningar på både latin och grekiska.

Hans interaktion i föreställningen är oftast mest med Pantalone, antingen som en vän, mentor eller konkurrent.

Han har många grymma skämt om det motsatta könet och tror att han vet allt om allt.

Hans mask är unikt genom att det är den enda mask i Commedia dell'Arte att täcka enbart pannan och näsan.

Den är oftast svart till färgen. Annars kött tonad med en röd näsa. Kläderna är mestadels i svart, ibland med en vit krage.
 
Andra namn: Dottore Balanzone, Dottore Baloardo, Dottore Graziano.

   

 

 
Pierrot Pedrolino i Italien, Han framställs oftast som personlig, charmig och vänlig.

En godtrogen natur som ofta blir lurad. Vad som än händer litar han alltid på alla andra runt sig.

Pierrot står utanför verkligheten, i ett tillstånd av omedvetenhet om vad som pågår runt omkring. 

Pierrot dräkt är vit och vid. Ibland bär han svarta accessoarer. På huvudet en hatt som är antingen lång och spetsig eller liten med brätten.

Pierrot är ofta utan mask. Ansiktet är blekt med puder och med endast en tår på kinden.

Skådespelaren förväntas ha ett stort register av ansiktsuttryck. I Köpenhamn lever han som Pjerrot och bor på Dyrehavsbakken sedan 1800-talet. Där han spelar "hånddukketeatret" Mester Jakel.

Andra namn: Pedrolino.

 

 

 

 

Brighella är en komisk karaktär En pengaröjnings skurk och en partner till Arlecchino. Hans dräkt består är löst sittande, vit smock och byxor med gröna trim och var ofta utrustade med en battachio eller slapstick.

Han bär en grön halvmask och visar en blick av köttslig lust och girighet.

Han är löst kategoriseras som en av de Zanni eller tjänare tecken fast han ofta beskrevs som en medlem av medelklassen som en taverna ägare.

Han är i grunden Arlecchino s smartare och mycket mer hämndlysten äldre bror. Som är typiskt för dem som har stigit från fattigdom, är han ofta mest grymma dem under honom på den sociala stegen.

Han är en inbiten intriger. Ofta paras med andra Zanni som hans assistenter eller anställda, Brighella:s planer blir ofta omkullkastades av sin egen oduglighet.

Andra namn: Figaro, Scapin.

   

 

 
Capitan Scaramouche är en skryt- och skrävlande officer. Ofta spansk, klädd för att döda i cape, befjädrad hatt och svärd i bältet.

Berättade t.ex. helt extraordinära historier om hur han själv slog en hel armé av turkar. Stal och förde bort sultanens skägge.

Men om det fanns en antydan till verklig fara, är han den förste att ta till flykten.

Han försöker förföra oskyldiga tjänstepigor, men får alltid se sig slagen av Arlecchino när det gäller kärleken.

Andra namn: Capitano Scaramouche, Capitano Metamoros, Capitaine Fracasse, kapten Horribilicribilifax, Ralph RUMLA, Doister och Bobadil.

 

 

 

Måste berätta att jag har sett en Commedia dell´arte föreställning som helt tog andan ur mig. Det var på Stadsteatern i Stockholm. På den tiden när teatern låg på Barnhusgatan nere vid Norra Bantorget.

Året är 1967. Platsen lilla scenen och Carlo Goldinis pjäs "Två herrars tjänare". Il servitore di due padroni.

Pjäsen som Goldini skrev någon gång i mitten av 1700-talet. Där Arlecchino får heta Truffaldino och är både hjärta-och-själ i Commedia dell´arte. den perfekta anti hjälten.

Vi, det vill säga publiken tjöt av skratt, tårarna stänkte och vi bara njöt av Håkan Serners fantastiska uppvisning som just varande två herrars tjänare som på inga villkor fick veta av varandra..

Så här skrev Urban Stenström i Svenska Dagbladet, om Håkan Serner och om föreställningen..

- "Titta på hans [Serners] tunga ögonlock, på hans naturdystra uppsyn, på hans allmänna utstrålning av sinnesfrånvaro. Och lägg märke till hur dessa egenskaper låter kombinera sig med en snabbhet i reflexerna som är i det närmaste cirkusartad.

[---] Han gör aldrig något nummer av sina nummer. Aldrig ser man en blick av triumf i hans gudaktiga, melankoliska ansikte.

[---] Han befäster sin ställning som sin generations originellaste komiker

Så är det när Commedia del´arte är som bäst!
 

 

Venedig en ö i lagunen  -  Öarna i lagunen  -  Poveglia a tutti  -  Pesten och doktorn  -  Maskernas Venedig
Historiska Masker  - Carnevale di Venezia  -  Commedia dell´arte  -  Venezia  -  Resa hit och dit  - 
  Bevingat Lejon  -  Risi e bisi  -  Fiesta del Redentore  -  Berömda Broar  -  Ponte di Rialto   - 
  Ponte dei Sospiri  -  Ponte del DiavoloLa Biennale  Info Kontakt

 

 

 


 ANNONS